rädd... för mig själv?!

Jag har nu efter några dagar efter mitt så kallade "skivutsläpp" kommit på att jag inte vill lyssna på mig själv. Jag klarar inte av att höra min egen röst.
Är det så att jag skäms över mig själv? Eller att jag tycker att jag kommer mig själv för nära, eller att alla andra kommer mig för nära inpå den nakna själen?

Det är så fruktansvärt personligt och det är en barriär som jag helst inte bräcker, samtidigt som jag vill bli fjärilen som ännu är en larv.
Är jag blyg för mig själv?
Jag vet inte.
Kanske.

Det är så svårt. Jag har egentligen sämst självförtroende, men det är nog inte många som ser egentligen. För alla ser ju den spralliga, flummiga Sara som alltid finns och peppar och ler!
Men jag vet inte om jag bara är det, eller jag vet att jag inte är det.
Jag är en mycket sårbar flicka med alldeles för mycket tankar och är allmänt negativ och på tok för hård mot mig själv.
Egentligen är det tragiskt,
eller är man bara en vanlig människa!?

Ibland blir jag rädd för mig själv, för saker jag tänker på, för saker jag känner för vissa människor... för hur jag orkar med allt.
Ibland sliter man som ett djur, utan att man egentligen fattar att man håller på att bryta ner sig totalt, PANG! Borta!
Fast inte än.
Men snart.
Snart går jag i den vita korridoren och ser bara dom med vita rockar.

Nej, har jag sagt till mig själv,
jag ska inte bli som hon,
jag lovade mig själv,
jag lovade henne!
Jag ska inte bli så!
Nej, nej!

Men nu när man tänker efter så kör jag på motorvägen direkt dit.
Dax att byta körfält!
Bums!

Jag behöver nya perspekiv.
Egentligen borde jag bara resa bort.
Långt långt...
Bara jag,
eller jag och min hjärtevän!

Bort, bort, bort...
Där ingen kan få tag på en!
Bara borta!

- POFF -

Och skivan är klar! Tack Axel min underbara som fixat och donat så den blidde så fin!
Ja, imorgon får jag äntligen träffa dig igen! Två veckor har gått nu och det känns... Det känns!
Usch... det är alldeles för lång tid när jag tänker efter, usch & fy!!!
Jag saknar honom så jag nästan blir galen! Bara det att man får hålla om varandra, se varandra när man pratar och pussa på varandra! Saknaden och längtan är enormus! Det kommer bli jobbigt att jobba imorgon. Kolla på klockan jämt och stänigt och bara vänta på att klockan ska bli 19:30 så jag får gå och ge min älskling en bamse-kram!
Well well. Nu ska lillan sova och peppa sig för att jobba imorgon i 7½timmar.
Ciao ciao!

kan man inte bara få en handbok?

Det känns som om det är nått fel.
Varför säger du det inte till mig?
Litar du inte på mig? Eller vad är det frågan om?
Kan jag bara inte få en jävla manual till din hjärna och det du tänker på?
Va?!?!?!?!
Snart blir jag tokig...
Jag vill inte att du ska ändra hela ditt liv för min skull.
Jag vet inte om jag vill att du ska kunna säga nej till en hel värld för min skull. På frågan som ställdes,
Skulle du kunna säga nej till en hel värld för hennes skull ?
A) Alltid B) Ibland C) Aldrig
Ditt svar borde nog vara: b) Ibland....

Ibland blir jag så orolig... Att en dag, så finns du inte längre, inte längre hos mig.
Jag vill aldrig att den dagen ska komma! Jag vill aldrig lämna dig!
Jag älskar dig av hela mitt hjärta!
Det vet du!

Frågan är bara den... Vad gör jag för fel?

Nervositet och ren kärlek

Ja... nu är det inte långt kvar tills jag står i studion. Då spelar jag förhoppningsvis in Kom Änglar (Lars Winnerbäcks låt). Det är sjukt spännande och jag är gaaaalet nervös.

Det roligaste är när jag sjunger den kan jag inte låta bli att tänka på min underbara pojkvän. Det är omöjligt, jag har försökt. Men då jag sjöng den första gången vi sågs och jag såg honom... Det är ett ögonblick som fortfarande finns på min näthinna!

Jag är så otroligt glad att jag har honom! Han stöttar mig och tröstar mig när jag är ledsen, han skrattar med mig när jag är glad. Han får mig att känna mig trygg och älskad. Han får mig varm då jag fryser!

Det finns så himla mycket jag kan säga om honom! Han är verkligen det bästa som finns och jag älskar honom så otroligt mycket att det knappt går att förklara!

Det är ren kärlek!

Jag kände att dela med mig lite av ett brev jag skrev till min underbara kärlek som är sjuk och lämnade mig ensam en kväll som denna...
Well well... jag är lite deppig och saknar honom väldigt mycket!

~~~

Axel!
Jag saknar dig.
Jag älskar dig av hela mitt hjärta.
Det går inte en stund utan att du finns i mina tankar
och inte minst i mitt hjärta.
You rock my world baby!
Den dagen jag såg dig för första gången
knuffade du bort alla
och tog din plats i mitt hjärta
och där har du nu fastnat och kommer aldrig tas därifrån!
Du är min älskling och det kommer du alltid vara!
Jag älskar dig mer än någonsin!

I will always love you baby
with every bit of me!

Jag ville bara att du skulle veta!
/Din flicka!

sicken dag alltså...

... Ja herre gud... sicken dag!
Dagen började med att jag försov mig en kvart, (inte för det gjorde så mycket, men ändå) sen så när man kom till jobbet började det roliga!
Martina, hon som kom klockan 7.00 till jobbet för att ta emot leveransen, fick bara gå runt och lala ett bra tag i väntan på leveransgubbarna. Sen, runt 9-tiden då jag kom, då kom den efterlängtade leveransen, 2 timmar sen!!! Det var bara att sätta igång att jobba!
In med alla 15 pallarna, som för övrigt brukar vara typ 10-12 st, och sen upp med alla varor! Bara det att afären öppnar ju 10.00! :O
Det var massa upplock och det va mycket att göra med tiden gick fort så fort!
En rolig, med lite kaotisk dag!
Jag hoppas nästa dag, vilket är på lördag, går bra det med!

Hare göttans!
Tjipp och hej!

jaha...

Well well... Då börjar man en första dag på ett av nu tre jobb.
Jag är både nervös och allmänt opepp! För de första vet jag inte var och hur jag ska komma in i lokalerna :/ sen vet jag knappt någonting om vad jag ska göra....
Hej hopp och pannkaka säger jag bara.
Hur sjutton ska detta gå till hade ni tänkt?!
Men men, det blir säker skojigt, lite omväxling och det sägs ju ska förnöja så....
Jag vill egentligen bara vara hemma för jag känner mig görhängig och börjar nog bli sjuker, men det är ingen idé att va hemma om jag inte har feber, det är min teori som jag haft ett bra tag nu och det får jag väl stå fast i. Jag är ju ändå ledig imorgon!
Det är ju alltid något. Eller nått sånt.
Ja, usch, klockan är 8.00 ".. och här är Ekot". Hehe skojja bara.
Men jag får väl berätta sen hur det gick när Lilla Jag skulle börja sitt tredje jobb, inget mindre än på Lagerhouse.

Ciao!

Jag måste få veta!

"If you're a sailboat I would sail you to the shore.

If you're a river I would swim you,

If you're a house I would live in you all my days.

If you're a preacher I'd begin to change my ways."

~~~

Du vet att jag älskar dig.

Jag skulle göra allt för din skull!

Jag kan säga nej till en värld för din skull!

Jag märker ju att det är något fel,

jag tror jag vet vad det är.

Men jag måste få höra det!

Få kicken i baken!

Jag måste få veta vad som gnager dig!

För det känns som om jag står utanför,

utanför dina tankar.

Jag bankar och slår på dörren.

Men du släpper inte in mig.

Det skär i mitt hjärta!

Jag vill ju vara en del av dig!

Inte tillbehöret bredvid.

Jag vill vara glassen du älskar.

Inte kolasåsen som bara rinner längs med.

Jag vill vara din!

~~~

"There are nine million bicycles in Beijing.

That's a fact.

It's a thing we can't deny,

like the fact that I will love you till I die. "

~~~

Jag vill verkligen inte att du ska tvivla.

Jag kommer alltid att älska dig!

ALLTID!

Lova mig att om du läser det här, du vet vem du är,

lova mig att aldrig glömma att jag älskar dig

av hela mitt hjärta,

även den dag jag ligger under marken,

då kommer mitt hjärta fortfarande slå för dig!

Jag älskar dig!