Ja... skadad och uttråkad

Operation... Bra!
Rehab... Okej!
Sjukskriven... Katastrofalt!

Jag har nog aldrig varit så rastlös i mitt liv! Ensam och uttråkad så de finns inte! Jag har nog kollat upp emot 20 filmer på en vecka... Ja, ni hör ju själva, det bara skriker tråkigt om allt!
Men jag går åtminstone riktigt bra nu en vecka efter operationen. Det blir bättre och bättre och på måndag nästa vecka åker stygnen bort och det blir dax att börja jobba igen.
Då, äntligen ska jag få träffa folk igen!
Prata med människor,
börja le igen!
Det låter som fin musik i mina öron!

Ljuvligt!

Längtar efter så mycket nu för tiden, efter sommar, efter min kärlek, efter människor, efter ett glas vin (om man får säga så utan att känna sig som en alkolist, men sanningen är den att jag inte fått dricka någonting sen 2 veckor tillbaka nu. Och det är just det där lugnande glas vinet som skulle sitta så bra i dessa tider). Haha nu känner jag mig som en alkolist. Men det är jag verkligen inte de kan både jag och massa andra intyga!!!

Okej, nu ska jag inte säga nått mer om de så man kan missuppfatta saken ännu mer. Men jag längtar efter pojken min! Det var en vecka sen nu, en vecka sen han höll om mig, såg på mig och fick mig att le!
Jag saknar honom mest tror jag! Men snart, snart så ses vi igen!

Längta!