fredag 25 december 2009

Fan fan fan!

Varför ska saker och ting ska vara så svårt?!
Ska det vara så svårt att bara säga det? Va?! Kan jag inte bara erkänna det? Att jag gillar dig, jag är nyfiken och vill vara med dig!
Fan, om du känner likadant, varför kan inte du ta steget då? Eller har du redan gjort det och att det nu är min tur att ta nästa?

Fan.

Fan, fan, fan!

Och mer skit kommer med det hela! Skit är det väl inte precis, hon är toppen! En underbar vän!Men på nått vis så känns det som om jag inte får känna som jag gör på grund av det, men jag vet inte, det kanske är bara jag som tänker tokigt!?
Och jag kan inte säga detta till henne heller. Det känns... pinsamt? Att det är just honom som jag tänker på hela tiden, att det är honom jag är nyfiken på och vill.. ja, lära känna lite mer.

Annars så är det ganska okej. Julen har varit jättemysig med skidåkning och familjemys! Annorlunda och toppen! Idag vart de inte lika bra förstås! Ramlade och det knakade till i knät mitt. ILLA! Så nu sitter jag här och dricker öl och vilar.
Och grubblar massor förstås!
Hur ska detta gå egentligen?

Inga kommentarer: