Tänkte du ens på mig någonting?

"Since the day I saw you, I've been waiting for you. You know I'll adore you 'til eterniti."

Jag förstår verkligen inte! Varför inte ta chansen? Det kan ju gå bra! Varför inte ge mig en chans att lita på mig? Var du verkligen tvungen att få mig att känna mig så hopplös och utnyttjad? Var det verkligen det du ville?

Frågorna är ju alltid fler och svaren... ja det kommer ju aldrig några svar! Jag visste ju inte vad jag skulle säga då. Efter att ha blivit sågad vid fotknölarna, va fan ska man säga? "Men ge det ett försök åtminstone" ? Du har ju redan bestämt dig för att inte ens lyssna på vad ditt hjärta vill. Vad ska jag då kunna säga?

"Vi har ju hela sommaren på oss". Shit i helvete! Vet du hur långt det är kvar till sommaren? I alla fall fem månader tills det blir varmare i alla fall. Fem månader kvar tills DU slutar skolan. Men har du ens tänkt på att jag slutar redan i början av mars? Vet du hur kort tid knappa 2 månader är? Men nej, inte ens chansen fick jag.

Fy fan va fegt och egosentriskt!