Begär jag för mycket...?

Eller är det så att jag bara tycker om honom... lite för mycket? Mer än vad han tycker om mig? Har det hela gått för fort, eller är det de att det inte har gått så långt alls?
Om jag bara hade vunnit på lotto, en miljon eller två! Då hade ju problemen varit färre. Jag är mest trött på allting! Tiden finns ju, viljan finns ju verkligen! Det är bara det att man inte har ett öre kvar att leva för! Inte nånting. Jag hade ju knappt tillräckligt att betala räkningarna på! Helgalet! Så tokigt att man inte vet vart man ska ta vägen. Att pengar styr så mycket egentligen, det är ofattbart!

Jag önskar bara att han kunde ringa ibland, utan anledning liksom! Bara för att få höra min röst och säga att han saknar mig. För det är ju det jag vill hela tiden! Begär man för mycket då? Om du bara kunde svara på den enkla frågan. Varför är alltid frågorna fler än svaren? Men en sak är ju bra i alla fall och det är ju att oavsett så tycker jag om denna pojke nått så fruktansvärt mycket. Och jag tror att jag kanske sagt det där väldigt många gånger. Men det är nog för att det bubblar till så mysigt i magen varje gång jag tänker på det, så jag bara måste skriva och säga det!

'Cause I really do, I really do like him! A lot! <3
Och med det säger jag god natt och slummra så sött! För imorgon är det en ny vecka, ny dag och nya tag med brandövningar på schemat!
Sleep tight!